<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="WordPress.com" -->
<rss version="0.92">
<channel>
	<title>*******Bihotzarekin baino ez da ondo ikusten, Funtsezkoa ikusezina da begientzat*******</title>
	<link>http://maitek.wordpress.com</link>
	<description>Just another WordPress.com weblog</description>
	<lastBuildDate>Sun, 22 Jun 2008 21:54:56 +0000</lastBuildDate>
	<docs>http://backend.userland.com/rss092</docs>
	<language>es</language>
	
	<item>
		<title>EREDUZKO PROSA GAUR 2</title>
		<description><![CDATA[Hona hemen bigarren artikulotxoa Ereduzko Prosa Gaur corpusaren gainean. Artikulu honetan bilaketa bat egiteko orduan corpus honek zer esakaintzen digun ikusiko dugu.
Hitz bat bilatzeko orduan, corpus honetan bi aukera ditugu:

Corpus arakatzailea
Maiztasunak

Lehengoa klikatuz gero, bost hitz batera bilatzeko aukera izango dugu. Eta bai liburuetan, bai prentsan, bietan bilatzeko aukera izango dugu. Honekin batera corpusa murrizteko aukera [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=61&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/05/13/ereduzko-prosa-gaur-2/</link>
			</item>
	<item>
		<title>EREDUZKO PROSA GAUR</title>
		<description><![CDATA[Proiektuan erabiltzen ari garen beste corpusa, honako hau da: Ereduzko Prosa Gaur. Hau honela izanik, corpus honen gainean artikulotxo bat egitea aproposa dela pentzatu dut.
Sarrera bezala esan daiteke, EHU Euskara zerbitzuak eskeintzen digun corpusa dela hau. Izan ere, artikuluak idazteko orduan asko gara zalantzak ditugunak, hitz egokiena aukeratzeko orduan. Egoera horri aurre egiteko EHUko Euskara [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=60&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/05/06/ereduzko-prosa-gaur/</link>
			</item>
	<item>
		<title>ZIENTZIA ETA TEKNOLOGIAREN CORPUSA 3</title>
		<description><![CDATA[Zientzia eta Teknologiaren Corpusari eskeiniko diodan hirugarren artikulu honetan, Bilaketa Arrunta eta Bilaketa Aurreratua izeneko atalak aztertuko ditut. Izan ere gure proiektuan atal hauek dira sakonen aztertuko ditugunak. Hau horrela izanik, honen gaineko artikulu bat egitea aproposa edota beharrezkoa iruditu zait.
Hasteko, esan beharra dago, bai Bilaketa Aurreratuak eta bai Bilaketa Arruntak oinarrizko egitura bera dutela. [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=59&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/05/05/zientzia-eta-teknologiaren-corpusa-3/</link>
			</item>
	<item>
		<title>ZIENTZIA ETA TEKNOLOGIAREN CORPUSA 2</title>
		<description><![CDATA[Zientzia eta Teknologiaren Corpusaren azterketarekin jarraituz, aurreko artikuluan aipatu ez ditudan beste lau atal gehiago aipatuko ditut. Honako hauek dira:

Azalpen laburra
Diseinua eta metodologia
Obrak
Hornitzaileak
Lan taldea

Artikulu honeta, beraz, corpus honen sarrera bezala defini dezakegun azalpentxo bat egingo dut eta honekin batera corpus honen diseinua eskeiniko dizuet.
Sarrera bezala esan daiteke, Zientzia eta Teknologiaren Corpusa, edo ZT corpusa, zientzia [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=58&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/04/24/zientzia-eta-teknologiaren-corpusa-2/</link>
			</item>
	<item>
		<title>ZIENTZIA ETA TEKNOLOGIAREN KORPUSA</title>
		<description><![CDATA[Zientzia eta Teknologiaren Corpusa, corpus zabala, sakona eta ondo antolatua dugu. Web orrialde hau zabaldu bezain laster, honako aukerak esakaintzen dizkigu:

Aurkezpena
Laguntza
Harremanak
Bilaketa arrunta

Lau atal hauetatik, guk gehien landuko duguna Bilaketa arrunta izenekoa da. Honekin batera bileketa bat egiteko orduan badugu beste aukera bat: Bilaketa aurreratua deritzona. Horrela, corpus honek bilaketa bat egiteko orduan, zer erraztasun eta [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=57&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/04/24/zientzia-eta-teknologiaren-korpusa/</link>
			</item>
	<item>
		<title>BIBLIOGRAFIA AIPATZEKO MODUAK</title>
		<description><![CDATA[
SARRERA:

Modu desberdinak daude bibliografia aipatzeko. Besteak beste, egunakarien artikuluak aipatzeko, aldizkarien artikuluak aipatzeko, liburuak eta internteko orrialdeak. Nik ondorengo hauetan sakonduko dut:


Egunkarien artikuluak:

Argitaratutako egunkariena
Online egunkariena
Datu baseetako artikulu luzeena



Aldizkarien artikuluak:

Argitaratutako egunkariena
Online egunkariena
Datu baseetako artikulu luzeena



Liburuak:

Idazle bakarreko liburuak
Bi idazleen liburuak
Hiru idazle edo gehiagoren liburuak
Liburu elektronikoa
Artikulu bilduma liburuetan
Entziklopediak eta antzekoak



Iturri primarioak:

Ezkutitza
Elkarrizketa
Argazkia mugimenduan
Online bilduma


ONDORIOA:

Ondorioz esan dezakegu, informazio iturriaren arabera, [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=55&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/03/11/bibliografia-aipatzeko-moduak/</link>
			</item>
	<item>
		<title>ELRA</title>
		<description><![CDATA[
DEFINIZIOA:

Europako hizkuntz errekurtsoen elkartea da ELRA. &#8220;European Language Resources Association (ELRA) was established as a non-profit organisation in Luxembourg in February, 1995.&#8221;



HIZKUNTZ ERREKURTSOEN APLIKAZIOA:








ERREKURTSO LINGUISTIKOEN KATALOGOA:


Lau kategoriatan banatzen da:


Ahozkoa.


Idatzizkoa.


Terminologikoa.


Multimedia






ERREKURTSO LINGUISTIKOEN ERABILERA BI


 1. SISTEMEN ELABORAZIOA: Idatzizko edo ahozko hizkuntzen sistema prozesua &#8221;corporaren&#8221; erabileran oinarritua dago.

2. SISTEMEN EBALUAKETA:  Hizkuntz errekurtsoak, jada garatuta dauden sistemak konparatzeko eta garatzeko erabiltzen dira.







BIBLIOGRAFIA:


http://www.elra.info/






 [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=50&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2008/02/20/elra/</link>
			</item>
	<item>
		<title>JUDASEN EBANJELIOA</title>
		<description><![CDATA[ 


DEFINIZIOA:


Judasen ebanjelioa, &#8220;Elizaren gurasoen&#8221; testimonioen arabera, &#8220;cainitas&#8221; izeneko sekta gnostiko batek erabilitako ebagelioa izan zen. Seguruenik II.mendean sortua.

 AURKIKUNTZA:

Uste denez, 1978an aurkitu zuten  Egiptoko nekazari batzuek el Minya izeneko herrialdean. Esaten dutenez, Egiptotik ilegalki atera zuten.
Beranduago, hain zuzen, 2006ko apirilaren 6an National Geographic Societyk manuskritoaren itzulpena eta berreraiketa publiko egin zuen.


EDUKIA:


Judasen ebanjelioak, 250 lerro ditu. Honetaz [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=49&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2007/12/26/judasen-ebanjelioa/</link>
			</item>
	<item>
		<title>INKUNABLEA</title>
		<description><![CDATA[Hauxe da nik aukeratu dudan inkunablea:


IZENBURUA:
Cura de la piedra y dolor de la ijada y cólica rrenal
IDAZLEA:
Julian Gutierrez
DATA:
Toledo, 4 de abril de 1498
AIPATZEKOA:
 &#8221;Tamaño: Folio. 88 hojas (176 páginas). Existen dos emisiones: un conjunto de ejemplares de la tirada presenta una estampa de los Santos Cosme y Damián, amén del título, como portada; y otro conjunto [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=48&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2007/12/23/inkunablea/</link>
			</item>
	<item>
		<title>AGREGATZAILEAK</title>
		<description><![CDATA[

DEFINIZIOA:

Agregadore bat softaware mota bat da, berrien kanaletan (RSS, Atom eta XML / RDFtik deribatutako beste formato batzutan) suskribatzeko.

GAUR EGUN:

Gaur egun hainbat blog eta web orrialde euren eguneraketak eskaintzen dituzte, hauek puntu bakar batean administratuak izan daitezke.

FUNTZIOAK:

Ingelesez batu dut azalpen hau izan ere oso egokia iruditu zait: &#8220;Aggregators reduce the time and effort needed to [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=maitek.wordpress.com&blog=1829624&post=47&subd=maitek&ref=&feed=1" />]]></description>
		<link>http://maitek.wordpress.com/2007/12/11/agregadores/</link>
			</item>
</channel>
</rss>
